Hem › Tjänster › Jurist › Familjerätt › Bouppteckning
När en anhörig går bort ska sorgen samsas med juridiska och praktiska frågor. Vi tar hand om bouppteckningen åt dig — med kunskap, omsorg och respekt för din situation.
En bouppteckning är en skriftlig sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen. Den fastställer också vilka som är dödsbodelägare och vilka juridiska handlingar — som testamente eller äktenskapsförord — som finns. Bouppteckningen brukar kallas ”livets bokslut” och är det första juridiska steget i avvecklingen av ett dödsbo.
Enligt svensk lag måste en bouppteckning upprättas om det finns tillgångar kvar i dödsboet efter att begravningen är betald, eller om den avlidne ägde en fastighet eller bostadsrätt. Bouppteckningen ska sedan registreras hos Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet. När den är registrerad blir den dödsboets identitetshandling — den krävs för att stänga konton, avsluta abonnemang, ansöka om lagfart eller fördela arvet.
Vi hjälper dig genom hela processen, från första kontakten med banker och myndigheter till att bouppteckningen är registrerad och arvskifte kan ske.
Fyra centrala fakta om bouppteckningen.
Bouppteckningsförrättningen ska hållas inom tre månader från dödsfallet.
Bouppteckningen ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet.
Två oberoende förrättningsmän med juridisk kunskap måste granska och signera bouppteckningen.
Den registrerade bouppteckningen blir dödsboets ID — krävs hos banker och myndigheter.
Det är dödsbodelägarna gemensamt som har ansvaret för att bouppteckningen blir gjord. Dödsbodelägare är de personer som enligt lag eller testamente är arvingar till den avlidne — vanligtvis efterlevande make eller maka, barn, syskon eller andra släktingar i den legala arvsordningen.
Dödsbodelägarna utser tillsammans en så kallad bouppgivare — den person som lämnar uppgifter om dödsboet och ansvarar för att informationen är korrekt. Det är oftast den person som kände den avlidne bäst, exempelvis efterlevande partner eller ett av barnen. Bouppgivaren behöver inte själv göra bouppteckningen — det vanliga är att man tar hjälp av en jurist.
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens — eller om ingen vill ta på sig ansvaret — kan tingsrätten utse en boutredningsman som tar över förvaltningen och utredningen av dödsboet. Det är vanligtvis en jurist eller advokat med erfarenhet av familjerätt.
Vi kan både hjälpa dödsbodelägare upprätta bouppteckningen och förordnas som boutredningsman vid tvist eller komplicerade dödsbon.
Så ser processen ut från dödsfall till registrerad bouppteckning.
Vi utreder vilka som är dödsbodelägare, samlar in uppgifter om släktförhållanden och kontrollerar om det finns testamente, äktenskapsförord eller andra juridiska handlingar som påverkar bouppteckningen.
Vi hämtar in uppgifter från banker, försäkringsbolag, Bolagsverket, Lantmäteriet och andra myndigheter. Allt som rör tillgångar, skulder, fastigheter och värdepapper sammanställs.
Alla dödsbodelägare och efterarvingar kallas till bouppteckningsförrättning. Mötet ska hållas inom tre månader från dödsfallet. Det är frivilligt att närvara, men alla har rätt att få information.
Vid mötet går vi igenom dödsboets tillgångar och skulder med dödsbodelägarna. Bouppgivaren bekräftar uppgifterna och två förrättningsmän intygar att allt redovisats korrekt.
Inom fyra månader från dödsfallet skickas bouppteckningen tillsammans med bilagor (testamente, kallelser, fullmakter) in till Skatteverket för registrering.
Skatteverket registrerar bouppteckningen, vilket vanligtvis tar 4–12 veckor. När registreringen är klar kan arvskifte ske och dödsboet avvecklas.
De olika personerna som är inblandade — och vad de gör.
De som enligt lag eller testamente ärver den avlidne. Vanligtvis efterlevande make, sambo (om det finns testamente), barn eller andra släktingar. Dödsbodelägarna ansvarar gemensamt för bouppteckningen, betalning av räkningar och avvecklingen av dödsboet.
Den person som lämnar uppgifter om dödsboet — tillgångar, skulder, släktförhållanden och eventuella testamenten. Oftast en efterlevande partner eller ett av barnen. Bouppgivaren intygar med sin underskrift att uppgifterna är riktiga och fullständiga.
Två oberoende personer med juridisk kunskap som granskar bouppteckningen och intygar att allt är korrekt sammanställt. De får inte vara dödsbodelägare eller arvingar. Hos Sveago är våra jurister förrättningsmän.
En person som ärver först efter att en annan arvinge avlidit. Vanligaste exemplet är gemensamma barn till makar — de blir efterarvingar till den först avlidne föräldern och får sitt arv när den efterlevande maken sedan dör.
En jurist eller advokat som tingsrätten kan utse om dödsbodelägarna inte kommer överens, eller om ingen vill ta ansvaret. Boutredningsmannen tar över förvaltningen av dödsboet och fattar beslut om arvets fördelning.
En person som utsetts av den avlidne i testamentet, med uppgift att verkställa testamentet och förvalta dödsboet. Testamentet måste vinna laga kraft innan exekutorns uppdrag börjar gälla.
Allt som den avlidne ägde — och var skyldig — på dödsdagen ska redovisas i bouppteckningen. Det gäller både tillgångar och skulder, både i Sverige och utomlands.
Tillgångar som ska tas upp: bankkonton, värdepapper, fonder, fastigheter, bostadsrätter, fordon, försäkringar med utbetalning, pensionssparande utan förmånstagare, smycken, konst och annan värdefull lös egendom. Även tillgångar och bankkonton i utlandet ska redovisas.
Skulder som ska tas upp: bolån, billån, kreditkortsskulder, obetalda räkningar, restskatt, begravningskostnader och andra förpliktelser. Skulder dras av från tillgångarna när nettotillgången beräknas.
Det är också viktigt att redovisa eventuella gåvor som den avlidne gett bort under sin livstid till bröstarvingar — så kallat förskott på arv. Sådana gåvor kan påverka hur arvet senare fördelas mellan barnen.
Vi utreder dödsbodelägarkretsen och samlar in alla nödvändiga uppgifter och handlingar.
Vi tar kontakt med banker, försäkringsbolag och myndigheter och hämtar in alla underlag.
Vi upprättar bouppteckningshandlingen och säkerställer att alla tillgångar och skulder är korrekt redovisade.
Vi kallar dödsbodelägare, håller mötet och agerar som juridiskt ansvariga förrättningsmän.
Vi sköter inlämningen, håller koll på deadlines och hanterar eventuella kompletteringar.
Efter registrering kan vi även hjälpa dig med arvskiftet — fördelningen av arvet mellan arvingarna.
Berätta kort om din situation så återkommer vi inom en arbetsdag. Första samtalet är alltid kostnadsfritt.
Bouppteckningen är en lagstadgad skyldighet. Om den inte lämnas in till Skatteverket inom fyra månader kan Skatteverket skicka påminnelser och i sista hand förelägga den ansvariga att lämna in den vid vite. Om vitet inte respekteras kan Skatteverket ansöka i förvaltningsrätten om att vitet döms ut.
Om ni av legitima skäl inte hinner med deadline — exempelvis för att dödsboet är komplicerat, har internationella tillgångar eller om det är svårt att få fram alla uppgifter — kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket. Ansökan måste göras inom tre månader från dödsfallet.
Utan registrerad bouppteckning kan ni inte avveckla dödsboet. Bankkonton kan inte stängas, fastigheter kan inte säljas, lagfart kan inte ansökas och arvet kan inte fördelas. Det är därför viktigt att tidsfristerna hålls — och om något missas måste anstånd begäras i tid.
Vi håller koll på alla deadlines åt dig och säkerställer att inget faller mellan stolarna.
Ibland upptäcks tillgångar, skulder eller juridiska handlingar efter att bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket. Det kan handla om ett bankkonto i utlandet, en bortglömd försäkring, ett testamente som dykt upp långt efter dödsfallet eller en skuld som ingen kände till.
I sådana fall måste en tilläggsbouppteckning upprättas. Den görs på samma sätt som den ursprungliga bouppteckningen — med förrättningsmöte, två förrättningsmän och inlämning till Skatteverket. Tilläggsbouppteckningen ska upprättas inom en månad från det att den nya informationen blev känd.
Vi hjälper dig både med den ursprungliga bouppteckningen och med tilläggsbouppteckningar om något oväntat dyker upp i efterhand.
När den avlidne hade tillgångar eller anhöriga utomlands.
Bankkonton, fastigheter, värdepapper och annan egendom utomlands ska tas upp i den svenska bouppteckningen. Vi hjälper till att hämta underlag från utländska banker och myndigheter — det kan ta längre tid och kräva översättningar.
Om dödsboet har egendom i ett annat EU-land bör ett europeiskt arvsintyg utfärdas. Det gör det möjligt att avveckla tillgångarna i det andra landet. Skatteverket utfärdar intyget — handläggningstiden kan vara lång, så ansökan bör skickas tidigt.
Vid internationella dödsbon kan det uppstå frågor om vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Reglerna är komplexa och beror på var den avlidne bodde, hade hemvist och hade tillgångar. Vi hjälper er navigera dessa frågor.
Tjänster som ofta hänger samman med bouppteckning.
När bouppteckningen är registrerad kan arvskifte ske. Vi hjälper er fördela arvet mellan dödsbodelägarna enligt lag eller testamente.
Läs mer →
Säkerställ att dina önskemål följs efter din död. Vi upprättar testamente anpassat efter din familjesituation.
Läs mer →
När en make eller sambo går bort sker en bodelning innan arvet fördelas. Vi hjälper er genom processen.
Läs mer →
Du behöver inte besöka ett kontor. Vi arbetar digitalt och möter dig via telefon, video eller på plats om du önskar.
Berätta kort vad du behöver hjälp med så hör vi av oss inom en arbetsdag. Första samtalet är alltid kostnadsfritt.
E-post: [email protected]
Sveago AB
Sverige
Tell us what you'd like to automate — we'll show you what's possible for your team.
Få direkt tillgång till mallen och steg-för-steg-guiden
Full tillgång upplåst. Här är vad du kan göra nu:
